Why?! I keep wondering why...
Ibland undrar jag.. eller väldigt ofta till och med... varför?! why, why, why, WWWWHHHHYYYYY?!?!?!
Sen har jag inte heller mage till att må dåligt, det finns de som har det mycket värre än vad jag har det.
Mycket värre till och med, inte ens har en mamma och en pappa. Och jag har en kusin som är väldigt sjuk i cancer och ändå ler han varje dag... för att han älskar livet och att han får leva. Men jag kan inte hjälpa det, för det tar kål på mig!! Det tar kål på mig djupt, djupt inifrån.. känns som om jag långsamt blir uppäten inifrån. Vet att det låter hemskt nu, men det är så jag känner... går liksom inte att beskriva.
Jag önskar att jag någon gång kunde få ett svar på varför?! Har jag gjort något för att förtjäna det här?
Det måste jag verkligen ha gjort och jag måste ha gjort något väldigt hemskt!
Snön har fallit idag igen, andra gången i år... när jag ser snön och när jag känner kylan då vet jag vad som väntar.
Jag känner det... och redan när sommaren börjar avta och höstens vindar greppar tag om mig. Då vet jag...
Då kommer jag stå där igen... helt hjälplös och helt chanslös, det enda jag kan göra är att stå där och kolla på.
Se hur hela mitt liv rasar samman igen, allt som jag har byggt upp... det bara rasar, bit för bit och jag kollapsar.
Sakta men säkert... och allt detta som jag byggt upp?! Till vilken nytta då? Allt känns så meningslöst, varför ska jag bygga upp det gång på gång när jag ändå vet att det kommer rasa till slut?!
Jag vet att min mamma, pappa, farfar osv läser det här och det kommer säkert göra ont i dom när de läser det här... jag vet det. Men när jag mår såhär, då vet jag inte vad jag ska göra. Det brukar hjälpa o skriva av sig lite och nu blev det här. Vet inte om det är bra eller dåligt av mig.
Det är därför jag hatar hösten och vintern.. Den tar kål på mig! På alla sätt... och det värsta av allt är att den är så himla lång!!! Jag önskar verkligen att hösten och vintern aldrig kom, så jag kunde få må bra lite oftare. Hösten vintern och mörkret är mina 3 största fiender... men den största fienden jag har, det är mig själv!!!
Just nu önskar jag att jag var någon annan, som var någon annanstans och kände något helt annat.
I don't wanna be me.
Sen har jag inte heller mage till att må dåligt, det finns de som har det mycket värre än vad jag har det.
Mycket värre till och med, inte ens har en mamma och en pappa. Och jag har en kusin som är väldigt sjuk i cancer och ändå ler han varje dag... för att han älskar livet och att han får leva. Men jag kan inte hjälpa det, för det tar kål på mig!! Det tar kål på mig djupt, djupt inifrån.. känns som om jag långsamt blir uppäten inifrån. Vet att det låter hemskt nu, men det är så jag känner... går liksom inte att beskriva.
Jag önskar att jag någon gång kunde få ett svar på varför?! Har jag gjort något för att förtjäna det här?
Det måste jag verkligen ha gjort och jag måste ha gjort något väldigt hemskt!
Snön har fallit idag igen, andra gången i år... när jag ser snön och när jag känner kylan då vet jag vad som väntar.
Jag känner det... och redan när sommaren börjar avta och höstens vindar greppar tag om mig. Då vet jag...
Då kommer jag stå där igen... helt hjälplös och helt chanslös, det enda jag kan göra är att stå där och kolla på.
Se hur hela mitt liv rasar samman igen, allt som jag har byggt upp... det bara rasar, bit för bit och jag kollapsar.
Sakta men säkert... och allt detta som jag byggt upp?! Till vilken nytta då? Allt känns så meningslöst, varför ska jag bygga upp det gång på gång när jag ändå vet att det kommer rasa till slut?!
Jag vet att min mamma, pappa, farfar osv läser det här och det kommer säkert göra ont i dom när de läser det här... jag vet det. Men när jag mår såhär, då vet jag inte vad jag ska göra. Det brukar hjälpa o skriva av sig lite och nu blev det här. Vet inte om det är bra eller dåligt av mig.
Det är därför jag hatar hösten och vintern.. Den tar kål på mig! På alla sätt... och det värsta av allt är att den är så himla lång!!! Jag önskar verkligen att hösten och vintern aldrig kom, så jag kunde få må bra lite oftare. Hösten vintern och mörkret är mina 3 största fiender... men den största fienden jag har, det är mig själv!!!
Just nu önskar jag att jag var någon annan, som var någon annanstans och kände något helt annat.
I don't wanna be me.
Kommentarer
Postat av: Dad
Jo, hemskt att du känner och mår så. Men inte skall du vara någon annan, då vore ju inte du, du! Det skulle vara hemskt! Sen är det ju inte mörkret o vintern som är värst, eller? Är det inte det andra "ni vet vad" som skrämmer dig mest i vintermörkret? Hang on, snart vänder det!
Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.
Trackback
