I lost a friend, somewhere in the bitterness...
Jag funderar och funderar...
Vad ska man göra och vart vill man? Får se hur det blir med den där utbildningen, men den är ju inte gratis direkt.
Plus att den inte är kopplad till CSN vilket jag tycker är synd, men men inget jag kan göra något åt direkt.
Det jag vet nu är att jag ska jobba till september i alla fall? sen ska jag till Stockholm i slutet av september, hoppas att et kan blir tidigare också. Och efter det... då får vi se vart det bär av. Jag hoppas på det bästa! Har stora förhoppningar... men vill inte ha för stora om det skulle visa sig att det inte funkar.
Det finns två bregränsningar... Pengar och Lexie. Det sista går alltid att fixa, 100 procent.
Jag vill uppleva något... göra något, jag känner mig inte längre som den jag en gång var.
Det känns som att jag ser saker på ett annat sätt nu.
You don't know where the world takes you.... You'll se!
I have to believe in myself, it's the only way.
Puss!
Helg and so on...
Ja, så ligger det till minsann! Det blev utgång igår med två av mina kusiner, var skoj faktiskt! Så idag har jag sovit ganska länge vilket har resulterat i några drömmar. Först drömde jag att jag träffade en tjej som skriver i sommarbloggen och sen drömde jag om massor jävla katter och skit. Jag var så himla förbannad när jag vaknade... haha! Det är så sjukt vad verkligt en dröm kan kännas.. ibland frågar man sig verkligen om det är på riktigt eller en dröm? Man har ju det äkta känslan inom sig liksom.
Igår fastnade jag förresten med handen i en postlåda... haha! Lyckat va ;) som tur var så kom jag loss så jag behövde inte ringa på förstärkning och dagen innan åkte jag ifrån alla paketen som jag skulle ha med mig. Men det kanske jag skrev? Ikväll blir det lugnt i alla fall :)
Nu ska jag nog ta tag i det hela så jag kommer någon vart idag :P
Puss.
So many questions, but no answers...
Idag eller jag kanske ska säga igår? Då fick jag mig en riktig tankeställare igen... Inte för att det var något positivt och tänker inte berätta vad det är för tror inte de personerna skulle uppskatta om jag skrev om det här. Men på något sätt är det nog nyttigt? Att sånt som sker får en att inse att saker inte går att ta för givet... inte ens livet.
Jag fattar inte poängen alls? Fast det brukar vara så när man börjar tänka och grubbla för mycket...
Det är som jag säger... Ingenting varar förevigt... även om man skulle vilja. Det slutar alltid med att någon blir sårad eller ledsen. Det går inte att komma ifrån, vare sig det handlar om familjen, kärleken, vänner, sjukdomar, jobb... ja vad du än kan tänka dig. Är det inte lite så?
Och det här är inte menat att vara något depp inlägg... utan bara rena tankar som slått mig.
Livet är bra orättvist ändå...
Tänker på er, dig. <3
Hej?
Och kristijan... jag är visst i varamon om det är fint väder :P för det mesta i alla fall! haha :D fast igår kan jag villigt erkänna att jag inte var det. Var för trött :P jag låg hemma och sov... så kan man ju också spendera en fin eftermiddag menar jag.
Första juli är det redan också? Snart är det julafton som vi sa på jobbet idag... hoppas inte att det går så fort. Jag ångrar att jag inte tog en veckas semester i alla fall, hade ju inte varit helt fel.
Blir nog att hoppa i sjön snart skulle jag tippa på ;)
Starts with goodbye,
Puss!
